INSIDE RING - Rivierans gangstergossar
Inside Ring / Le premier cercle (2009) Alter Films
Betyg i en skala från 1 till 5: 2
Regi: Laurent Tuel
Skådespelare: Jean Reno, Gaspard Ulliel, Vahina Giocante, Sami Bouajila
Inside Ring, eller Le premier cercle som filmen heter på originalspråket franska, är helt klart en stilistiskt snygg thriller. Filmen sprakar av snygga sydfranska miljöer, stiliga kostymer och lyxiga bilar. Filmen säljs in lite som en fransk Eastern Promises (2007) eftersom den utger sig för att spegla öststatsbrottslighet i Centraleuropa. Den här gången rör det sig dock om armenier och inte om den ryska maffian. Filmens inledning är också mycket lovande. Till svartvita arkivblilder förklaras hur de arma armenierna tvingades fly från sitt hemland och att flertalet av dem hamnade i Frankrike. Som i så många fall förut hade vissa ur minoriteten svårt att segregera sig och slog sig istället in på brottets väg. Nu har det gått snart hundra år men ränderna går som man säger inte lätt ur tigern.
Upplägget är klassiskt och för tankarna till Coppolas klassiska Gudfader-trilogi. Den armenska maffiafamiljen Malakians överhuvud Milo (Jean Reno) börjar bli gammal och vill lämna över tronen till sonen Anton (Gaspard Ulliel). Anton är dock inte speciellt sugen på att bli maffiaboss utan vill istället driva ett fint litet hotell på Rivieran. Han har naturligtvis också förälskat sig i en flicka (Vahina Giocante) som inte är armenier och därför också ogillas av fadern. Parallellt får man också följa inspektör Saunier (Sami Bouajila) som jagat Malakian-klanen i många herrans år. Detta har helt klart varit en kamp i motvind som bland annat kostat honom hans partner. Saunier var också med när Milos äldre son dödades vid ett rånförsök, något som maffiabossen Milo har i färskt minne. Kollisionen mellan maffiabossen Milo och slitvargen Sauner är naturligvis oundviklig. Men hur kommer det påverka den ofrivilliga arvtagaren Anton och hans fästmö?
Upplägget är klassiskt och för tankarna till Coppolas klassiska Gudfader-trilogi. Den armenska maffiafamiljen Malakians överhuvud Milo (Jean Reno) börjar bli gammal och vill lämna över tronen till sonen Anton (Gaspard Ulliel). Anton är dock inte speciellt sugen på att bli maffiaboss utan vill istället driva ett fint litet hotell på Rivieran. Han har naturligtvis också förälskat sig i en flicka (Vahina Giocante) som inte är armenier och därför också ogillas av fadern. Parallellt får man också följa inspektör Saunier (Sami Bouajila) som jagat Malakian-klanen i många herrans år. Detta har helt klart varit en kamp i motvind som bland annat kostat honom hans partner. Saunier var också med när Milos äldre son dödades vid ett rånförsök, något som maffiabossen Milo har i färskt minne. Kollisionen mellan maffiabossen Milo och slitvargen Sauner är naturligvis oundviklig. Men hur kommer det påverka den ofrivilliga arvtagaren Anton och hans fästmö?
Anton (Gaspard Ulliel) blir tjatad på av pappa Milo (Jean Reno) som tycker att han ska skärpa till sig och bli kriminell igen.
Det är alltså inga konstigheter som färjan-Håkan skulle ha uttryckt det. Och kanske är det det som är Inside Rings stora problem. Man förstår tidigt i filmen var allt är på väg och hur det ska sluta. klichéer staplas på varandra och när Milo ska utföra sitt "sista" stora rån blir det nästan för mycket. Jag kan heller inte låta bli att undra vad filmens manusförfattare och regissör Laurent Tuel egentligen vet om armenisk organiserad brottslighet? 60-åriga gubbar som springer runt och gör väpnade värdetransport-rån samtidigt som de lever i lyx känns inte trovärdigt. Borde de inte ha underhuggare till denna typ av sysslor? Och varför vill Milo att sonen Anton ska vara med på det sista farliga rånet? Vore inte en hotelfasad istället perfekt för att tvätta pengarna? Svaret på dessa frågor finns i filmens manus som helt enkelt inte är tillräckligt genomarbetat och välslipat. Tuel bortser från denna typ av realism för att få en explosiv final där alla karaktärer knyts ihop med vapen i hand. Denna typ av manuslösningar kan man leva med i testosteronfilm med Jason Statham. Men i Inside Ring finns det inte heller speciellt mycket action vilket får mig att undra vad som egentligen är behållningen med filmen.
Som helhet är Inside Ring fin att titta på men fylld av urtvättade klichéer och tunt manusarbete. Den står också mest och hackar och kommer aldrig riktigt igång. Lite synd är det att det blev så för Jean Reno är riktigt bra i sin roll som armensk maffiaboss. Kanske borde Tuel ha lagt ner mer tid på research. Och då menar jag både inom gangsterfilmsgenren och den verkliga armeniska organiserade brottsligheten. För den här gången når det knappt upp till en tvåa i betyg.
Som helhet är Inside Ring fin att titta på men fylld av urtvättade klichéer och tunt manusarbete. Den står också mest och hackar och kommer aldrig riktigt igång. Lite synd är det att det blev så för Jean Reno är riktigt bra i sin roll som armensk maffiaboss. Kanske borde Tuel ha lagt ner mer tid på research. Och då menar jag både inom gangsterfilmsgenren och den verkliga armeniska organiserade brottsligheten. För den här gången når det knappt upp till en tvåa i betyg.
Kristoffer Pettersson 10-08-22
Kommentarer
Trackback
